Ove Sjöberg Àr utbildad lantmÀstare och har varit bonde i 50 Är.
I dag fÄr StrÀngnÀsborna sitt dricksvatten frÄn Norsborg i Botkyrka kommun. Men det finns ett förslag pÄ att inrÀtta en reservvattentÀkt med grundvattenskydd i den befintliga vattentÀkten Gorsingeholm.
I dag anvÀnds tÀkten till produktion av kylvatten till industrier i nÀrheten. Men tanken Àr att Gorsingeholm vattentÀkt ska kunna anvÀndas till dricksvattenproduktion nÀr det finns behov. Det naturliga grundvattnet mÄste dock förstÀrkas genom konstgjord infiltration med ytvatten frÄn MÀlaren.
Om tÀkten fÄr grundvattenskydd skulle det fÄ stora konsekvenser för markÀgaren och lantbrukaren Ove Sjöberg som Àger fastigheten Gorsingeholm 2:6.
Till förslaget pÄ nytt grundvattenskyddsomrÄde kopplas skyddsföreskrifter.
â Det Ă€r ingen idĂ© att lĂ„ta nĂ„gonting vĂ€xa. Det Ă€r som att lĂ€gga en död hand över marken, sĂ€ger Ove Sjöberg.
Ove Sjöberg Àger 100 hektar mark som ligger i de primÀra och de sekundÀra skyddszonerna i det föreslagna grundvattenskyddsomrÄdet. I dag odlar han vete, Àrtor och oljevÀxter men om grundvattenskyddet blir verklighet blir det svÄrt för honom att odla nÄgonting alls. Han kommer dÄ inte att fÄ bespruta med vÀxtskydd men heller inte fÄ anvÀnda vare sig konstgödsel eller biologiskt gödsel.
â Om vetekornet inte fĂ„r nĂ„gon nĂ€ring Ă€r det som att inte ge en bebis mat. Det Ă€r ingen idĂ© att sĂ„ nĂ„gonting för inget kommer att vĂ€xa. Jag förlorar rĂ„digheten över marken. Jag fĂ„r ha kvar den men till vadĂ„?
Han fortsÀtter:
â Livsmedelsproduktionen Ă€r för alltid borta hĂ€r om skyddsföreskrifterna blir verklighet. Ă kermarken hĂ€r Ă€r av klass 10, den högsta klassningen. Samtidigt diskuteras att vi mĂ„ste öka vĂ„r livsmedelsproduktion inom Sverige.
Ove Sjöberg förbjuds ocksÄ att lÀgga skogsprodukter pÄ sin mark, det vill sÀga han kan inte ha virkesupplag, och han fÄr heller inte förvara mer Àn 100 liter diesel pÄ marken.
Ove Sjöberg brukar ocksÄ cirka 200 hektar Äkermark som ligger i den tertiÀra zonen, som ocksÄ pÄverkas men i mindre omfattning.
"Ăr verkligen jordbruk det största hotet?"
Ove Sjöberg
Lantbrukare
Svealandsbanan hamnar utanför den primÀra zonen och pÄverkas dÀrmed inte av de föreslagna skyddsföreskrifterna för den primÀra zonen.
â Det Ă€r bara jordbruk som fĂ„r restriktionerna. Ăr verkligen jordbruk det största hotet? HĂ€r har det drivits jordbruk i över 500 Ă„r och marken har testats men det finns inte ett spĂ„r av miljöfarliga Ă€mnen i marken. Men det Ă€r lĂ€ttare att göra ingrepp mot en enstaka företagare Ă€n mot jĂ€rnvĂ€gen eller industrier. Jag bĂ€var för den dagen nĂ€r det spĂ„rar ur ett stort godstĂ„g med miljöfarligt Ă€mne. Och tidigt i Ă„r skedde det ju ett diselutslĂ€pp frĂ„n företag i Malmby. Och varför ligger StrĂ€ngnĂ€s stad utanför skyddszonerna, frĂ„gar sig Ove Sjöberg.
"80 procent av yt- och dagvattnet frÄn den planerade stora logistikparken kommer att komma ut i den föreslagna primÀra skyddszonen", sÀger Ove Sjöberg.
HÀr ses kanal med vatten som kommer Ànda uppifrÄn platsen dÀr logistikparken ska byggas.
Han ifrÄgasÀtter ocksÄ hur kommunen tÀnkt nÀr det gÀller dag- och ytvatten frÄn den stora logistikpark som det finns planer pÄ att bygga i Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro.
â Det blir katastrof om det kommer stora regn nĂ€r man byggt logistikparken. 80 procent av dag- och ytvattnet frĂ„n den planerade logistikparken kommer ner i den primĂ€ra zonen. Dessutom kommer vattnet att rinna snabbare nĂ€r det blir hĂ„rdgjorda ytor i parken, sĂ€ger Ove Sjöberg.
Han ifrÄgasÀtter ocksÄ att kommunens eget reningsverk ligger utanför alla föreslagna skyddszoner men nÀra vattentÀkten.
â Reningsverket Ă€r inte med trots att brĂ€ddavloppet Ă€r med i den primĂ€ra zonen.
"Reningsverket fÄr inga restriktioner trots att brÀddavloppet Àr med i den primÀra zonen", sÀger Ove Sjöberg. HÀr ses brÀddavloppet dÀr avloppsvatten slÀpps ut vid brÀddning men Ove Sjöberg kommer inte att fÄ göda Äkern intill med gödsel frÄn djur om restriktionerna blir verklighet.
Ove Sjöberg vill understryka att han inte Àr emot en reservvattentÀkt.
â Jag tycker att det Ă€r lĂ€mpligt att ha en reservvattentĂ€kt men inte i Gorsingeholm. Det Ă€r ett totalt olĂ€mpligt stĂ€lle nĂ€ra industri och jĂ€rnvĂ€g. ReservvattentĂ€kten borde ligga vid Oknö som har diskuterats tidigare. DĂ€r pĂ„verkas inte verksamheter. DĂ€r behöver man heller inte rena ytvattnet utan dĂ€r finns tillrĂ€ckligt med grundvatten. DĂ€r finns heller inga miljörisker. Men det Ă€r ju pengarna som styr, att den tĂ€kten kostar mer.
Om grundvattenskyddsomrÄdet blir verklighet skulle det fÄ stora konsekvenser för Ove Sjöbergs lantbruk. Han har begÀrt av kommunen att fÄ se en konsekvensanalys av vattenskyddsomrÄdet men inte fÄtt det.
Ove Sjöberg vill lyfta frÄgan i ett större perspektiv.
â Det spelar ingen roll för min generation. Jag kan klara mig. Men som samhĂ€llsmedborgare och skattebetalare tĂ€nker jag pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Att tĂ€kten mĂ„ste flyttas om det hĂ€nder en olycka med stora konsekvenser i omrĂ„det. Vi har efterfrĂ„gat konsekvensanalysen tvĂ„ gĂ„nger och fĂ„tt olika svar och ingen utlĂ€mnad handling.
"Vi har anvÀnt sunt förnuft"
Ărjan Gustafsson
Ordförande i LRF:s kommungrupp i StrÀngnÀs.
Lantbrukarnas riksförbund har lÀmnat in ett yttrande dÀr de motsÀtter sig förslaget pÄ nytt grundvattenskyddomrÄde i Gorsingeholm.
â Vi har anvĂ€nt sunt förnuft nĂ€r vi har skrivit yttrandet. För det första finns ett reningsverk som ligger precis i anslutning. Det reningsverket ska ju ta emot mycket mer avlopp nu i och med att kommunen vĂ€xer och att man Ă€ven ska koppla Mariefred dit. Om det hĂ€nder nĂ„gonting med reningsverket, dĂ„ hamnar avloppsvatten mitt ute i vattentĂ€kten, sĂ€ger Ărjan Gustafsson, ordförande i LRF:s kommungrupp.
Han fortsÀtter:
â Det andra Ă€r att man lĂ€gger en vĂ„t filt över den verksamhet som har bedrivits dĂ€r i mĂ„nga Ă„r. Jag tĂ€nker pĂ„ lantbruket, hela Gorsingeholm och Ă€nda upp till Malmby som kommer att pĂ„verkas. DĂ€r finns LantmĂ€nnens silo och valskvarn, de kan inte heller bedriva den verksamhet som de har i dag. DĂ€rför Ă€r det helt galet.
"Vi mÄste se till att vi har en livsmedelsförsörjning, i hÀndelse av kris eller ofred, som kan försörja hela samhÀllet"
Ărjan Gustafsson
LRF:s kommungrupp
Ărjan Gustafsson pĂ„pekar ocksĂ„ att det nu pratas om att vi i Sverige ska ha ett robust samhĂ€lle. Han tar bĂ„de upp att man ska förhindra risk för förorening av dricksvattnet och vikten av egen livsmedelsproduktion.
â Vi mĂ„ste se till att vi har en livsmedelsförsörjning, i hĂ€ndelse av kris eller ofred, som kan försörja hela samhĂ€llet.
Kilenkrysset AB Àr en stor markÀgare inom det omrÄde som utpekas som nytt grundvattenskyddsomrÄde. Bolaget ifrÄgasÀtter att den föreslagna lokaliseringen skulle vara den bÀsta.
â Det ligger ju ett stort verksamhetsomrĂ„de inom det som Ă€r tĂ€nkt att bli grundvattenskyddsomrĂ„de, sĂ€ger Anders Solberg, mark- och exploateringschef pĂ„ Kilenkrysset AB.
Anders Solberg, exploateringschef pĂ„ Kilenkrysset visar var Kilenkrysset ska exploatera en ny stadsdel bestĂ„ende av en enorm logistikpark: âGorsinge-Biskopskvarn-Grundbroâ. Logistikparken ligger i den tertiĂ€ra skyddszonen enligt förslaget pĂ„ vattenskyddszoner. (Arkivbild).
Anders Solberg syftar pÄ den stora logistikpark som det finns planer pÄ att bygga pÄ Kilenkryssets mark, Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro. StrÀngnÀs kommun har beslutat att pÄbörja arbetet med ett planprogram för omrÄdet. OmrÄdet Àr 1 100 hektar stort och ligger mitt i den tertiÀra zonen.
â Det kan bli lĂ„ngsammare processer och ytterligare tillstĂ„ndsbeslut som ska till i vissa delar. Det skulle ocksĂ„ kunna pĂ„verka oss under sjĂ€lva exploateringen nĂ€r det gĂ€ller masshantering, för det kommer att bli avfallsupplag under en kortare i tid i samband med att man exploaterar. Men vi har gjort bedömningen att det ska kunna fungera, sĂ€ger Anders Solberg.
I den primÀra zonen av vattentÀkten har tvÄ bolag inom LantmÀnnen verksamhet och Àr dÀrmed sakÀgare. Bolagen har skickat in yttrande till StrÀngnÀs kommun dÀr bolagen har mÄnga synpunkter pÄ förslagen om skyddsföreskrifter för Gorsingeholms vattenskyddsomrÄde. Enligt Sevabs föreslagna föreskrifter om miljöfarlig verksamhet Àr nyetablering av miljöfarlig verksamhet förbjuden i den primÀra skyddszonen. FörÀndring och utökning av pÄgÄende miljöfarlig verksamhet i skyddszonen krÀver tillstÄnd.
LantmÀnnens silo och LantmÀnnen Cerealias kvarn ligger i den föreslagna primÀra skyddszonen.
"LantmÀnnen anser att förbudet och tillstÄndsplikten innebÀr avsevÀrt försvÄrande av pÄgÄende och framtida markanvÀndning", skriver bolagen i sitt yttrande.
LantmÀnnen skriver ocksÄ att de kommer att begÀra ersÀttning för "avsevÀrt försvÄrande av pÄgÄende och planerad markanvÀndning" om kommunen inte beaktar deras förslag pÄ Àndringar av skyddsföreskrifterna.
Ăven Trafikverket har skickat in ett yttrande till kommunen dĂ€r verket pĂ„talar att ogrĂ€sbekĂ€mpning ingĂ„r i det löpande underhĂ„llet av jĂ€rnvĂ€gen. NĂ€r det gĂ€ller Trafikverkets vĂ€gar skriver man: "Det Ă€r av största vikt att kunna utföra halkbekĂ€mpning pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt för att undvika olycka."
FrÄgan Àr varför omrÄdet Gorsingeholm har valts som reservvattentÀkt som föreslÄs fÄ grundvattenskydd.
Ni ser inga risker med att den planerade logistikparken skulle pÄverka grundvattentÀkten?
â Riskerna hanteras i de föreslagna skyddsföreskrifterna. Det har gjorts en riskinventering och föreskrifterna ska möta risker som kan innebĂ€ra problem för grundvattentĂ€kten, sĂ€ger Anna Calo, planeringschef pĂ„ Eskilstuna StrĂ€ngnĂ€s energi och miljö.
Reningsverket ligger utanför de föreslagna skyddszonerna men nÀra vattentÀkten.
Hur ser ni pÄ risker med nÀrheten till reningsverket?
â Det Ă€r ju Sevab som Ă€ger verksamheten pĂ„ reningsverket och vi har vĂ„ra miljötillstĂ„nd att följa. Det Ă€r ju lika som för alla andra verksamheter, miljökontoret som Ă€r vĂ„r tillstĂ„ndsmyndighet. DĂ€r gör vi en stor ombyggnation av StrĂ€ngnĂ€s reningsverk framöver för att möta skĂ€rpta tillstĂ„ndskrav.
Ni ökar ju kapaciteten ocksÄ, med dÄ borde riskerna öka ocksÄ nÀr Ànnu mer avloppsvatten ska renas?
â Kraven i tillstĂ„nden anpassas utifrĂ„n den kapacitet vi söker för.
Ni har inte diskuterat lÀmpligheten i att ha vattentÀkt sÄ nÀra reningsverket?
â Vi har fĂ„tt i uppdrag att bygga om StrĂ€ngnĂ€s reningsverk utifrĂ„n de ökade kapacitet- och miljökrav som kommer. Vi har inte fĂ„tt nĂ„got annat uppdrag. Det har diskuterats under alla Ă„r om StrĂ€ngnĂ€s reningsverk ska ligga dĂ€r det ligger men vi har inte fĂ„tt till oss att vi ska flytta pĂ„ det.
Hur ska det hanteras om det blir översvÀmning och brÀddning?
â SĂ„ som det görs för alla reningsverk. Vi har krav pĂ„ oss hur mycket vi fĂ„r brĂ€dda.
Olyckor Àr en frÄga för rÀddningstjÀnsten att hantera
Anna Calo
Planeringschef, Esem
FrÄgan Àr hur jÀrnvÀgen kommer att pÄverka vattentÀkten och vattentÀkten jÀrnvÀgen. Den primÀra skyddszonen Àr lagd utanför Svealandsbanan och den sekundÀra zonen ligger mestadels utanför och kant i kant med jÀrnvÀgen. Svealandsbanan kommer dÀrmed inte att pÄverkas sÄ mycket av skyddsföreskrifterna som om jÀrnvÀgen gÄtt igenom den primÀra zonen.
Svealandsbanan hamnar utanför den föreslagna primÀra skyddszonen men LantmÀnnens verksamheter, som syns i bakgrunden, hamnar innanför.
Vad hÀnder om ett godstÄg spÄrar ur?
â Olyckor kan ju alltid ske. DĂ„ Ă€r det en frĂ„ga för rĂ€ddningstjĂ€nsten att hantera. Vi som VA-huvudman och som verksamhetsutövare hanterar det i vattenproduktionshanteringen. Vi kan stĂ€nga av intag och pumpar, dĂ„ Ă€r det en akut Ă„tgĂ€rd som görs, skilt frĂ„n vattenskyddsföreskifterna.
Hur lÀmpligt Àr det att ha en vattentÀkt nÀra jÀrnvÀg?
â Vi har bedömt riskerna utifrĂ„n de risker som vi ser Ă€r förknippade till olika verksamheter och dĂ€r Ă€r jĂ€rnvĂ€gen en. De föreskrifter som vi föreslĂ„r ligger i paritet till de risker som vi bedömer finns.
Föreslagna skyddszoner för Gorsingeholm vattentÀkt. Rosa markering Àr den primÀra zonen som kommer att ha starkast restriktioner. BlÄ markering Àr den sekundÀra zonen med nÀst starkast restriktioner. Grön markering Àr tertiÀr skyddszon.
Vad Àr det som har avgjort hur ni har dragit skyddszongrÀnserna?
â Det Ă€r hydrologiska och geologiska förutsĂ€ttningar. Man tittar pĂ„ tillrinningsomrĂ„det till vattentĂ€kten och man tittar pĂ„ rinntider, hur lĂ„ng tid det tar för en förorening att transporteras till vattentĂ€kten. Sedan gör man en polering för att det ska vara enkelt att förstĂ„, sĂ„ att man inte ska gĂ„ direkt över en fastighetsgrĂ€ns och man kan ocksĂ„ anvĂ€nda visuella grĂ€nser som diken.
â NĂ€r det gĂ€ller grĂ€nsdragningen av sekundĂ€r skyddszon vĂ€ster om vattentĂ€kten sammanfaller den med grundvattenmagasinets utbredning enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning).
Har det spelat in att det var enklare att lÀgga Svealandsbanan utanför den primÀra zonen?
â Nej, jag kĂ€nner inte igen den diskussionen alls.
IndustriomrÄdet StorÀngen ligger nÀra vattentÀkten men hamnar enligt förslaget utanför skyddszonerna med restriktioner.
Varför Àr StorÀngens industriomrÄde och StrÀngnÀs stad inte med i skyddszonerna?
â DĂ„ har vi bedömt att de inte ska vara med utifrĂ„n den riskinventering och de geologiska och geografiska förutsĂ€ttningar som finns.
Varför fÄr vÀxtnÀringsÀmnen (gödsel frÄn djur) inte lÀggas pÄ jordbruksmark i de primÀra eller sekundÀra skyddszonerna?
â Det har med riskbedömning att göra att det pĂ„ sikt kan pĂ„verka vattentĂ€kten negativt.
Ăr vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen farligare Ă€n avloppsvatten som lĂ€cker ut vid brĂ€ddning?
â Riskanalysen Ă€r gjord utifrĂ„n respektive verksamhet. DĂ€r utifrĂ„n Ă€r föreskrifterna fattade.
Ăr vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen farligare Ă€n miljöfarliga Ă€mnen frĂ„n industri?
â Den vĂ€rderingen gör vi inte sĂ„. Vi tittar pĂ„ respektive verksamhets risk att pĂ„verka vattentĂ€kten i ett punktutslĂ€pp och ett flergenerationsperspektiv.
Industrier som vi förser med processvatten Àr vÀldigt angelÀgna om att ha tillgÄng till tÀkten
Anna Calo
Planeringschef, Esem
Varför har man inte gÄtt vidare med andra alternativ för grundvattenskyddsomrÄde?
â Man har tittat pĂ„ kapacitet och man har tittat pĂ„ kvalitĂ©. DĂ€r har man sett att den hĂ€r tĂ€kten av mĂ„nga olika aspekter Ă€r bĂ€st att anvĂ€nda. Det handlar ju ocksĂ„ om att de nĂ€rliggande industrier som vi förser med processvatten Ă€r vĂ€ldigt angelĂ€gna om att ha tillgĂ„ng till den hĂ€r tĂ€kten. DĂ€r har kommunen bedömt att placeringen Ă€r gynnsam för industrin och den Ă€r anvĂ€ndbar för att ha reservvatten i det fall den skulle behövas.
Har det tagits fram nÄgon risk- och konsekvensanalys?
â Ja. Den kom fram till att de hĂ€r föreskrifterna Ă€r vĂ€l avvĂ€gda. Riskbedömningen Ă€r publik men konsekvensanalysen Ă€r det sekretess pĂ„.
Tidningen har kontaktat Sevabs vice ordförande Leif Lindström (S) som hÀnvisar till att frÄgan Ànnu ligger hos tjÀnstemÀnnen.
BÄtilÀggningsplatsen i Gorsingeholm ligger inom den föreslagna primÀra skyddszonen och sÄ gör Àven den nÀrbelÀgna hamnen. Hantering av sammanlagt mer Àn 100 liter petroleumprodukter föreslÄs förbjudas i den primÀra skyddszonen.