Vad är det egentligen som har gjort att bygget av ett nytt badhus och idrottshall i Strängnäs blivit 50 procent dyrare än den ursprungliga budgeten? Det är svårt att svara på, trots att ansvariga politiker och tjänstemän i en replik bedyrat att de inte duckar besvärliga frågor.
För de flesta kommuner är byggandet av ett badhus ett megaprojekt, en komplex sällanhändelse som kostar åtskilliga miljoner kronor. Det som utmärker dessa megaprojekt är devisen: ”over time, over budget, over and over again”. Eller översatt till svenska: försenade, över budget, om och om igen.
Att misstag upprepas gång på gång beror på att kunskapsöverföringen mellan projekten är svag eller obefintlig. Kommunerna är därför dömda att upprepa samma misstag om och om igen.
Känns det igen?
Ja, åtminstone för den som följt turerna kring byggandet av simhallen och idrottshallen i Strängnäs. Projektet har försenats och blivit väsentligt dyrare. Det förefaller också som att projektet är behäftat med en mängd problem som känns igen från andra kommuners badhusprojekt, exempelvis ett överklagat bygglov som bidragit till att försena processen. Att bygglov tar extra lång tid att säkra har man dock inte tagit tillräcklig höjd för i tidsplanen.
Kommunen har dock inte varit helt aningslös. Den har ansträngt sig för att undvika att hamna i uppenbara fällor. De insåg att de inte var experter på att bygga den här typen av anläggningar. De beslöt därför att upphandla hjälp utifrån.
Valet föll på anbudet för företaget We Group som enligt kommunen både har ”erfarenhet och expertis inom alla områden som rör just sportanläggningar.” Företaget har sedan dess väglett kommunen genom alla olika delar som krävs för att som kommunen uttrycker det ”komma där vi är i dag.”
Till ett försenat och fördyrat projekt?
Kommunen är dock mer än nöjda med We Groups arbete, från starten våren 2020 till dags datum.
Ett avgörande skäl för detta är att man valde företaget efter en upphandling. En tanke med upphandlingar är att skattemedel ska användas så effektivt som möjligt.
Men en upphandling är aldrig en garant i sig att de företag som väljs utför sitt arbete med kvalitet. Exemplen på upphandlingar som gått över styr är tvärtom många.
Att kommunen är så nöjda med We Groups arbete är dock något av en gåta, även om man bortser från de avslöjanden om brister i tidigare projekt och det faktum att företagets vd ljugit om sitt cv.
We Group är ansvarig för projektledningen men har inte lyckats med några av projektledarens mest grundläggande uppgifter: att ta fram en realistisk tidsplan, att se till att relevanta beslutsunderlag tas fram i tid och se till att budget ska hållas.
Nu är det dock svårt att följa turerna i ärendet. Kommunen har lagt locket på. Varken media eller oppositionen har exempelvis fått ta del av en investeringskalkyl. Bristen på insyn är, enligt politikern Jan Rudengren (L), så allvarlig att han valt att JO-anmäla kommunen.
Kommunen hävdar dock att de ökande kostnaderna för projektet, hittills 130 miljoner kronor, beror på två faktorer: ”konjunkturläget och politiska prioriteringar utifrån de behov som en kommun i tillväxt har.”
Vad som beror på vad och vilka summor det handlar om, berättar man dock inte. Så de utan insyn, skattebetalarna, oppositionen och media, får gissa.
Visst kostnaden att bygga har gått upp, men inte så mycket att det borde hamna i närheten av 130 miljoner kronor.
Så vad innebär då den något kryptiska formuleringen ”politiska prioriteringar utifrån de behov som en kommun i tillväxt har”?
Man har alltså bestämt sig för att utöka projektets omfång. Men vilka behov har ändrats i Strängnäs sedan våren 2020? Det är svårt att se. Det är samma politiska styre, samma grundläggande tillväxt.
Och anlitades inte We Group av kommunen för att med sin expertis bland annat hjälpa till att förutse vilka behov man skulle ha?
Det finns många frågor och ovanligt få svar. Och svaren lär inte bli fler. Företrädare för kommunen, såväl ansvariga politiker som tjänstemän, säger sig inte ducka för några besvärliga frågor – trots att det är just det som de gör.